Ute grävs det i sandlådan, gungas, klättras i träd, bakas
sandkakor, kokas gröt m m. Affärer uppstår, kojor byggs,
maskiner tillverkas och hästar galopperar fram. Ibland leker
vi ”Bro, bro breja”, ”Vargen och killingarna” eller hoppar rep.
Om det regnar görs ”geggamoja” som blir cement och det grävs kanaler under stupröret. Det är mycket liv och rörelse men det finns också buskar och vrår för avskildhet.

Ho, ho – ho, ho frökens vallvisa klingar. Samma procedur som inne. En del kommer direkt, andra dröjer. Leksaker plockas in i boden. Till sist är i alla fall allt inne och barnen också. Alla ytterkläder tas av och en del måste kanske till torkskåpet. Återigen handtvätt! Den färdiga maten doftar från köket. Några barn är i full färd med att duka fram Pernillas alla läckerheter.

När alla kommit till bords sjunger vi bordversen: ”Jorden har oss detta gett solen det i ljus berett Kära sol och kära jord Tack för gåvan på vårt bord” Varsågoda! Nu börjar ett hojtande och sträckande hit och dit. Genom min trogna förebild försöker jag visa att vi kan be varandra att skicka o s v. Det går bättre och bättre med bordsskicket. Det blir bakslag ibland, men det måste få ta tid. En del barn är ju bar tre år. När vi ätit färdigt hjälps vi åt att torka bordet och sjunger sedan den viktigaste sången på dagen, nämligen”Tack-för-maten-sången” för Pernilla.

Efter maten är det vilostund och därefter går barnen oftast ut där eftermiddagsfröken tar emot.

/Carina Båverud Förskollärare